Jugoslavisk Nutidskonst

Milena Jeftic-Niceva

Fodd 1943 i Tomaševac. Avkade kandidatexamen 1968 samt magistersexamen 1972 vid Konstindustriella akademin i Belgrad.

Separatutstallningar (malningar och draktskisser): Ett fertal utstallningar i Belgrad sedan 1969, 1971 Pančevo, 1973 Čačak, Opole och Katowice (Polen), 1974 Szczecin (Polen), 1980-81 Paris, 1983 Novi Sad, Ljubljana.

Detagit i utstallningar av teaterdrakter och i utstal/ningar med jugoslavisk konst / hem/andet och utomlands samt i interna-tionella utstalningar, bl.a. / de Ungas biennal / Rijeka 1975, VALPUSZ -utstallningen i Olztyn (Polen) 1975, X Touquet -biennalen (Frankrike) 1980, XVIII Internatione/la ma/eri-veckorna i Graz 1983 m.m.

Trots att Milena Jeftić-Ničevas konst idag forefalier ha inspireratsavden for80-taletsborjansa typiska fornye/sen avma/eri-konsten, utgor hennes arbeten trots ailt anda en fortsattning pa gamla stravanden. Redan ihennes tidigare verk arrangerades vissa element klart utgaende fran reglerna for vissa teman: fort-sattningen pa definitionen av dessa bildkompositioner har skapat en serie helt nya stilar. Konstruktionen baserarsig fra’mst pa optiska fenomen och for texti/konsten karakteristiska former, konstnaren ar ju ocksa draktskapare. Malningarnas motiv gar inte klart att urskiija vllket ar ett resultat avkonstnarens onskan att fa askadaren att intensivt koncentrera sig. Det som gor urskijningen av motivet svart, ar bildernas saregna uppbygg-nad, vilken tacker ma/ningens hela yta, samt den speciella “formgivningsmetoden”. Formen i denna op-konst, for vi/ken en ovanlig fargskala ar vaniigt, pam/nner bade ti/l sin uppbygg-nad och aven vad intrycket betraffar om pattern paintinginrikt-ningens sa typiska losningar.

Gordana Jocic 

Fodd 1943 i Belgrad. Utexaminerades fran Konstakademin i Belgrad 1972.

Separatutstallningar: 1976 oc.h 1982 i Belgrad.

De/tag/t i ett flertal utstallningar med jugoslavisk konst i hem-landet och utom/ands samt i internatlone/la utstal/ningar sasom t.ex den 5., 6. och 7. Teckningstriennalen i Sombor i Jugos-lavien, den 3., 4. och 5. utstallningen med iugoslavisk portratt-konst i Tuzla, den I internatione/la Teckningsutstallningen 1980 i Rijeka, den Internationella Portrattbiennalen i Tuzla 1980 samt den 3. Konstfestivalen i Istanbul 1981. 6 nationella pris.

Nutidskonstnarernas intresse for de mera avlagsna och okanda konstdea och budskap som bevarats in i vara dagar. kan forklaras pa olika satt. En orsak till detta intresse star kanske att finna i den omvardering av de vedertagna uppfattnlngar som hor ihop med de forntida verken. En annan orsak kan vara konstnarens lust att prova sina mojigheter att uppna dessa konst-ideal. Karakteristiskt lor Gordana Jocić ar, att hon inte endast vacker till liv det klassiska maleriets (renassansens) modeler och teman utan hon avbildar ocksa tekniskt exakt, hon malar t.o.m. skenbara sprickor i sina verk. Konstnarens natur utgor basen for det poetska i dessa teckningsmalningar och den motsvarar helt naturen hos den bildliga form hon foljer. Jocič vill att hennes verk skall skilja sig fran forfalskningar och imitationer och darfor beaktar hon forandringar som skett i och med tidens gšng. I dagens varld da snabba och standiga forand-ringar sker bor man val anse att dessa element utgor ett klart konstnarligt synsatt.


Tahir Lusic

Fodd 1949 i Rijeka. Studerat konsthistoria vid Belgrads universitet, medlem av gruppen Alter Imago.

Separatutstallningar:   1980   Belgrad,   1983,   Belgrad,  Zagreb, Rijeka.

Deltagit i utstallningar med jugoslavisk konst i hemlandet och utomlands samt i flera internationella utstallningar, bl.a. i de

ungas XI och XII biennal i Ri/eka, den Internationela tecknings-utstallningen i Lissabon 1981, de Ungas XII biennal i Paris 1982.

Tahir Lušić ar en genuin representant for den yngsta konst-narsgenerationen i Belgrad samt for ti/lamparna av 80-talets plastiska uppfinningar. Hans malningar utgor en intressant kombinat/on av intryck fran allt mellan den klass/ska expres-sionismen och det psykedeliska och transavantgardistiska maleriet. Mangformigheten och de konstg/orda gestalterna skapar hos askadaren en stark sinnesupplevelse och man finner att det basta uttrycksmed/et for de vasentl/ga fragorna i var tid ar den visue/la uppbyggnaden. Dessa blders valdsamma retorik saval pa det materiella som pa det berattande planet formulerar konstnarens syfte, att likt medeltidens malare egga askadaren med hjap av speciella upplevelser. Nufortiden haller konst-narens roll som konsthistoriker pa att oka, till fold av hans dialog med konstens forflutna. For Tahir Lušičs del galler dessutom en klar medvetenhet om de bildliga forandringarna samt om konstens historiska process. Han kanner ocksa til mojigheterna att finna de faktorer, vilka gjorde ett konstverk till vad det var vid en bestamd historisk tidpunkt.


Predrag-Pedja Neskovic

Fodd 1938 i Bijela. Avslutade studierna vid Belgrads Konstin-dustr/ella akademi 1965.

Separatutstallningar: 1960 Trebinje, 1965 Rovinj, Belgrad, 1966 Beograd, 1967 Belgrad. Novi Sad, Ljubljana. 1968 Kraljevo. 1970 Novi Beograd, 1973 Belgrad, Sombor. 1974 London, Zagreb, 1978 Be/grad, Zren/anin, 1979 ftom, 1980 Zagreb. Cačak. 1983 Belgrad.

Deltagit i flera utstallningar med jugoslavisk konst i hemlandet och utomands samt i internationella utstallningar bl.a. den XXVII biennalen for Vattenfargsma/eri i New York 1963, de Ungas biennal i Paris 1969, den III biennalen i Bolzano, den Internationella miniatyrutsta//n/ngen i Frankfurt 1970, trien-nalen i New Delhi 1971 o.s.v. Tre nationella pris.

Sedan borjan av 80-talet har vi fatt bevittna ett fenomen som karakteriseras av en nedbrytning av den fasta hierarki av konst-narliga varden, vilka redan hunnit bli accepterade begrepp. Mo/ligen passar ma/eriet bast for detta andamal eftersom det ger oss mojlighet att dra entydiga slutsatser genom att jamfora ser/os konst och klottrande. Det ar dock svart att saga om detta passar in pa alla liknande fall nu, da vardena hšller pa att for-andras och de trad/tionella standarderna genomgar en instabili-seringsprocess. For Predrag-Pedja Neškovićs del antog dessa stravanden en speciell form redan innan de senaste strom-ningarna inom konsten kom till synes. Det tvangsmassiga. barnslga malandet, splittringen av rumsdimensionen i malningarna, harmandet av och det hamningsosa lanandet fran klotterkonstens mytologi, kort sagt, hea denna repertoar av olika innehall och metoder ifragasatter pa alvar nutidskonstens varden och de reella mojligheterna att vardera denna konst ut-gaende fran klart avgransande. klassificerande termer.

Jovan Despotovic

Taidehalli, Helsinki, 1984